Nu jävlar!
Kategori: Allmänt
Så känner jag nu; nu räcker det.
Jag har haft finnar så länge jag kan minnas; framförallt på ryggen, men även på käklinjen under senare år. I början, under tonåren, så kändes det ganska naturligt att lida med de där röda prickarna; alla kompisar hade ju finnar, de också. Jag använde finnmedel som mamma köpte på apoteket, precis som alla andra kompisar och klasskompisar med finnar. De andras finnar försvann liksom efter hand, men inte mina. Jag lämnade tonåren, och hade fortfarande finnar. Jag gick till slut till en hudläkare (när jag var runt 20 år, är 26 nu) som skrev ut Tetralysal och difterin till mig. Jag åt de där röd-gula tabletterna i ca ett halvår och: Finnarna försvann!!
Lyckan varade inte speciellt länge; efter ungefär ett halvår efter avslutad behandling kom finnarna tillbaka. Jag gick tillbaka till hudläkaren, och fick en ny kur tetralysal utskriven. Knapra piller igen, fy - de smakar så illa; minns när man råkade ha sönder tabletten i munnen, den värsta smaken någonsin! Samma sak igen; finnar borta, men tillbaka efter behandlingen. Åter till hudläkaren, åter en kur Tetralysal (Den senaste kuren åt jag februari-juli 2014). Samtidigt köpte jag krämer för tusentals kronor; syrakrämer som skulle ta bort märken och göra huden slät. Uteslöt även vissa saker ur kosten, som tydligen skulle ha inverkan på finnarna.
Nu har det hänt igen. Finnarna är tillbaka. På ryggen och käklinjen. Det är verkligen inte den värsta aknen, men det är tillräckligt för att jag ska må dåligt. Jag sminkar över dem i ansiktet så noga det bara går, och ryggen undviker jag helt enkelt att visa. Jag gick till min hudläkare i fredags, för att återigen prata om dessa satans finnar. Jag tror att han tycker att jag förstorar problemet, vilket är synd - han kan ju omöjligt veta hur mycket energi detta tar? Han började prata om Roaccutan, men tyckte att jag skulle vänta med en sådan kur tills efter sommaren. Istället tyckte han att jag skulle äta en Tetralysalkur till. Detta tyckte jag var märkligt, då man enligt läkemedelsverkets rekommendationer inte bör äta mer än två kurer antibiotika, och jag har ätit TRE redan och nu ville han alltså ge mig en fjärde. Han var nog inte beredd på att jag var inläst på det, så han muttrade lite och började prata om solkänslighet med Roaccutan och att man kunde bli deprimerad. Jag gav nästan upp, och tänkte precis säga okej till att vänta med kuren, och helt enkelt lida med finnarna ytterligare en tid när han helt plötsligt vände helt:
- Äh. Vi kör med Roaccutan.
Jag blev nästan lite förvånad, för jag trodde inte att jag skulle få det utskrivet; jag har ju inte sådan akne jag sett på bilder då man googlar "Roaccutan". Sedan gick allt snabbt. Han skickade mig till en sjuksyster som tog blodprov, fick knappt ens veta vad det var för - men jag vet efter att ha googlat att det är njurvärdena som måste vara bra innan behandlingen. Sedan lämnade jag ett urinprov för att försäkra att jag inte var gravid. Och sen gick jag liksom bara hem. Vet inte alls vad som händer nu, då läkaren i princip bara sa "du kan börja med kuren efter din första menstruationsdag.". Jaha. Men jag antar att de hör av sig då blodproven är klara. Vet inte ens om det ligger ett recept på mig nu, eller hur mycket jag ska ta, och hur länge. Det är iallafall med skräckblandad förtjusning jag nu inväntar svar, och starten på behandlingen.
